Ungdomarna och deras ledare hade kommit till Sverige tack vare ett utbytesprogram som genomfördes av ADRA Sverige. Programmet innebar att en grupp ungdomar från Sverige besökte Uganda och att en grupp ugandiska ungdomar kom till Sverige. Syftet med utbytet var att båda grupperna skulle få lära sig mer om kultur, natur, utbildning och levnadsförhållanden i utbyteslandet som de kom till. Dessutom skulle de få lära sig hur ett byggprojekt genomförs i utbyteslandet.
De svenska ungdomarna hade rest till Uganda i slutet av juni 2007. Där hade de tillbringat två veckor med att hjälpa till att bygga ett par klassrum vid Bugema Vocational School, en yrkesskola i Bugema utanför huvudstaden Kampala. Skolan drivs av Adventistsamfundet. De ugandiska ungdomarna som nu hade kommit till Sverige hade också medverkat i byggnadsarbetet. Utbytesprogrammet kunde genomföras tack vare bidrag från Svenska missionsrådet och Läkarmissionen. Både de svenska och de ugandiska ungdomarna betalade också själva en stor del av vad utbytesprojektet kostade.
De ugandiska ungdomarnas resa från Arlanda gick först till ett svenskt hem i Tryggeboda utanför Örebro där de fick träffa den svenska familj som skulle ha ansvar för dem under deras vistelse i landet. Deras förundran var stor när de då fick se trähus som hade stått i över hundra år och som fortfarande var bebodda. I Uganda skulle termiterna för länge sedan ha ätit upp husen.
Själva hade ungdomarna med sig bilder på klassrumsbyggnaden på Bugema Vocational School. En vecka efter att de svenska ungdomarna hade lämnat Uganda hade taket blivit lagt på byggnaden. Klassrumsbyggnaden som ungdomarna från Sverige hade varit med och byggt upp till taknivå var nu färdig. På lägergården Ösjönäs fick ungdomarna uppleva äventyrsbanan på hög höjd, bastu och att simma i en skogssjö. De fick också pröva på att paddla kanot, bada i träbalja, grilla och studera hur riktigt gamla trähus blev tjärade för att bevaras. De fick även se lappkåtor och smaka på riktiga blåbär och klarbär.
Ungdomarna från Uganda var utbildade i byggnadsarbete, och ett av målen med deras vistelse i Sverige var att de skulle få en inblick i hur man bygger hus i ett europeiskt land. Efter Ösjönäs var det därför dags för besök på olika byggplatser, bl.a. ett lägenhetskomplex där de fick se flervåningshus som befann sig i olika stadier i byggprocessen. Sedan fick de se hur man bär sig åt när man skall bygga trähus. De fick besöka Örebro och se slottet och andra sevärdheter. De besökte också Örebro Adventkyrka där de såg en orgel för första gången Ledaren Daniel (som själv spelar piano) blev lyrisk av att få se orgel och att också få spela på en flygel för första gången.
Örebro Adventkyrkas Dorkasgrupp hade lagt fram säckar med kläder som alla kunde plocka ifrån om de behövde kläder till sig själva eller till sina barn. En av ugandierna frågade: ”Får man ta mer än ett plagg”? En annan undrade: ”Kostar det mycket pengar”? När de blivit övertygade om att de fick ta så mycket de ville gratis blev det julaftonsstämning. Snabbt hade de plockat på sig minst 35 kg var (på Ethiopian Airlines får man ta med sig 45 kg bagage).
Nästa dag fick ungdomarna prova på att själva bygga en grund på svenskt vis. Sedan fick de besöka en av de äldsta träkyrkorna i Sverige (Tångeråsa) som byggdes på 1300-talet. De hade svårt att tro att det verkligen var en träkyrka. Därefter bar det av till Västeräng där de under envecka var tillsammans med de svenska ungdomar som deltog i årets ungdomsläger. Lägertiden var mycket givande för dem.
Veckan på Västeräng gick otroligt fort och det blev snart dags för ungdomarna från Uganda att ge sig av från lägergården där de hade lärt känna många människor och upplevt den kalla Vättern och den ljuvliga skogen. Resan gick nu vidare till Stockholm där ungdomarna fick prova på att bo på ett vandrarhem som var en båt, mycket spännande. De fick titta på Slottet, Gamla stan och Skansen innan det var dags för avfärd hem till Uganda.
”Jag har inte ord att tacka för allt som den här resan har gett mig. Jag tackar er, mina föräldrar tackar er, min fru och mina barn tackar er”, sa en ung man när han ringde efter att han hade kommit hem.
”Vi tar med oss så många tankar och idéer ifrån Sverige. Allt med byggsätt etc. har varit så intressant, och det kommer verkligen att hjälpa oss när vi fortsätter med våra egna projekt i Uganda. Tack för denna möjlighet”, sa en annan.
”Jag kan inte fatta att Gud gjorde det möjligt för mig att komma med på den här resan. Det har varit så givande och inspirerande, tack ska ni ha”, hälsade en tredje.
Svenska Missionsrådet som gett bidrag till denna resa får extra mycket tack för att detta projekt blev möjlig. Tack alla ungdomar som har varit med dem på Västeräng eller i Stockholm.
Siri Bjerkan Karlsson